Stina fixade gymnasiet på Allmän kurs

Det har verkligen varit en ”pain in the ass” att inte ha gymnasiet, för det är det första de frågar efter. Men nu känns det bra att jag tagit steget och jag vet att jag kommer att klara det här.

Så sa Stina Björkman för ett år sedan när hon precis hade börjat på Allmän kurs på Fellingsbro folkhögskola. Och rätt fick hon, för idag står hon här med ros och behörighetsintyg i hand.

Det har gått så fort men jag känner mig som en ny människa!

Stina säger också att hon känner sig lite förvånad över hur lätt och hur roligt det varit att studera på äldre dagar.

Nu förstår jag att jag har ett läshuvud, vilket jag inte trott att jag haft innan.

Alltsedan Stina började på Allmän kurs har målet varit inställt på Kriminalvårdens kriminalvårdsutbildning, en yrkesutbildning som kräver gymnasiekompetens. Och när hon har ett mål blir hon väldigt fokuserad på att ta sig fram mot målet. Men det var ett stort beslut att ta tjänstledigt för att bli klar med sin gymnasiekompetens.

Jag ville ha en förändring i livet. Då krävs beslut och att man fullföljer dem.

En bra lärandemiljö

Ett år går fort, som sagt, men det är ett år som Stina kommer att minnas. Hon kommer att minnas en miljö med människor i alla åldrar, en mjuk och kärleksfull miljö med stor tolerans och mycket respekt. Hon kommer att minnas bra lärare, lagom tempo med uppgifter och känslan av att det finns ett samarbete som gör att allt fungerar. En bra lärandemiljö, kort och gott.

På Allmän kurs har man inga läxor, men man måste vara närvarande. Är man det så finns det tid för en och man får den hjälp man behöver för att förstå varje moment så att man kan lära sig det som krävs för att nå behörighet.

På Allmän kurs finns avsatt lektionstid till fritt valt arbete där kursdeltagarna kan lägga tiden på de uppgifter som behöver bli klara.

Det bästa beslutet

Det är det bästa beslutet hon tagit, att begära tjänstledigt och fokusera på kunskap och att fixa gymnasiebehörigheten.

Att vara i övre medelåldern och sätta sig i skolbänken har varit behagligt och skönt. Och nödvändigt, för det är svårt att leva utan gymnasiebehörighet i arbetslivet.

Det enda negativa hon ser med tiden på folkhögskola är maten.

Jag har gått upp några kilo under min tid här för de lagar så otroligt god mat i köket på skolan. På så sätt ser jag fram emot att börja jobba igen.